tisdag 5 april 2011

Lagt om kosten - nu är jag (nästan) normal!


Någon gång förra veckan började jag känna mig seg i huvudet. Alltså inte seg efter att ha pluggat intensivt utan precis som den känsla man får i huvudet när man har fått hammarn - big time. Noll fokus i blicken, såg suddigt, pratar sluddrigt och jättelångsamt och STORA koncentrationssvårigheter. Men kände ingen hunger, så varför skulle jag äta mer? Trodde jag skulle behöva stå ut med segaste huvudet i stan tills graviditeten är över men nu har jag tagit mitt förnuft till fånga och agerat försöksperson åt mig själv.

Hjärnan går ju på glukos, alltså kolhydrater, så dessa modifieringar har jag testat:
  • Bytte min vanliga gravidfrukost bestående av fil+musli och två mackor till en redig portion gröt + två mackor + 2 glas mjölk. Resultat: huvudet segnar ner knappt 2timmar senare jämfört med 1 timme med förra frukosten.
  • Har med mig massa frukt till skolan och äter en frukt i varje 5 minuterspaus (som infaller ca var 50min). När frukten tar slut äter jag istället en skiva grovbröd. Innan åt jag aldrig oftare än var tredje timme och klarade mig på det utan att bli påverkad. Resultat: Hujedamig! Jag fattar vad föreläsaren säger, vad jag skriver ner och jag sitter inte och dreglar av parkinsonism. 
  • Har bytt tallriksmodellen mot den modell jag hade när jag tävlade dvs mer kolhydrater. Har skurit ner på mängden fett för att inte få ett onödigt högt kaloriintag när jag nu kompenserat med större mängd kolhydrater. Resultat: "Hammarn" håller sig borta under längre tid nu när jag äter större del kolhydrater.
Ska nog tillägga att jag aldrig känner mig hungrig under dagen. När jag tar mina mellanmål är det aldrig för att jag känner mig hungrig, utan för att förhindra segheten i huvudet. Har aldrig varit med om att vara så pass hängig (utan att göra någon hård fysisk aktivitet) eller känslig som jag är nu. Har känt av som "menssmärtor" i 3-4 dagar nu så lillan käkar och växer nog jättemycket just nu. Gissar att hon suger upp det mesta av mitt blodsocker så att mitt huvud lämnas åt slumpen, och att det är därför jag känner mig som hejkom-bacon... När jag varit hos barnmorskan har jag ca 30 min efter frukost haft ett glukosvärde runt 4,0 mmol vilket är rätt lågt. Som ogravid brukade jag ha runt 5,5 mmol utan att ha ätit något så visst är det en skillnad. Ingen graviditetsdiabetes här inte!

Känns nu ganska tryggt att jag kan göra någonting åt segheten. Direkt efter maten och ca 1 timme efter är jag normala Sara, sedan pratar jag mindre och mindre och tillslut kan jag inte prata utan att stamma och då kanske det gått 3 timmar sedan jag åt. Haha, det är ju som om jag skulle kört på med ett hårt träningspass och snittat 185 i puls utan att tillföra energi, fastän att jag sitter still! Längar som fan nu tills hon ploppar ut och jag kan börja träna och bli stark igen.

Klockan 17 till 20 ska jag infinna mig på patologen på USÖ för att få snitta preparat för första gången! Kul säger nörden :)

//Sara

1 kommentar: