Har ont i magen, på ett icke-värkigt sätt men ändå. Fast det har ju i och för sig haft till och från i 2-3 veckor nu. Illamåendet hänger i, jovars. Känns som man befann sig i månad två igen. Märks att kroppen förbereder sig inför det som komma skall. Ska fixa här hemma hela dagen; lägga upp nya gardinerna, städa lite, hänga upp badbaljan i badrummet. Hade tänkt ta en sväng på stan "om jag kände mig pigg" och pigg är jag ju inte. Har inget särskilt att göra där heller, förutom att gå omkring och kika på kläder som jag ännu inte kan ha och som jag dessutom inte har råd att köpa. Vilar nog under dagen så jag är pigg till kvällen då gubben kommer hem.
Fasen vad jag längtar tills foglossningen släpper. Allt skulle bli så mycket enklare då. Tänk bara att kunna gå en promenad utan smärta eller att hänga upp tvätten utan att ha en 100kilos skivstång hängandes på ryggslutet. Resten av graviditeten känns som en skit i rymden av obekvämhet om man jämför med foglossningen. Det är foglossningen som har varit det enda "jobbiga" med att vara gravid. Men så har jag ju inte haft någon ihållande halsbränna heller, tror att det skulle vara skit. Spydde och mådde skit gjorde jag fram till vecka 16 så jag har inte haft något särskilt problem med det heller. Men till nästa graviditet skulle jag bli otroligt glad om jag slapp foglossningen.
//Sara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar