Jag har sedan barnsben velat prova på att dreja. Just det där med att kleta en snurrande blöt lera till konstverk har alltid lockat mig. Min bästa vän Jonna som går Konst och formgivning på Kävesta folkhögskola (hur kul låter inte det? dreja, finsnickeri, måla, skulptering i en skön origie) visste hur sugen jag var på att prova och bjöd in mig på en heldag i drejningens tecken. Det var precis så kul och kladdigt som jag hade önskat, dock är inte drejningsställningen särskilt bra om man har foglossning men lite får man stå ut med, hehe. Jag hann göra tre stycken saker som höll, och som blev riktigt fina om jag får säga det själv. Jonna, som var med på restaurangen i måndags hade med sig de färdigglaserade skålarna och jäklar vad fint allt var! Blev nästan rörd till tåtar av att se vad vi hade åstakommit tillsammans; jag hade drejjat och hon hade glaserat dem. (har alla känslor något med graviditeten att göra?)
En tekopp och två skålar
"Koppen" och min favorit eftersom glasyren inuti koppen ser ut som bakteriekolonier. Det kunde inte vara mer "Sara" över den. Ett rent konstverk!
Men den här skålen tänker jag på häxan och hennes korp i filmen Glasblåsarns barn, så snygg!
Frän snurr men lite för matt för att bli min favorit, dock Olas favorit
Nu ska "hot mama" som Ola skrev i kärleksbrevet i morse upp på stan för att kolla in de sista julklapparna (+ att köpa en french hotdog från Macy´s lilla vagn, men säg inget till någon)
//Sara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar