Slapp dag... Det var det där med att plugga också.. Funderar på att räffsa ihop några åhörarkopior och sätta mig på ett café och plugga bara för att se något annat men vet att jag pluggar bäst hemma. DOCK så måste jag ju fokusera för att lära mig - någonting som verkar vara väldigt långt borta idag :P
Fantiserar mig istället bort några månader och funderar på hur det verkligen kommer att bli att ha ett litet busfrö att ta hand om... En weekendresa ser det ut att bli i slutet av mars också - kan bli riktigt bra :)
Nä nu ska jag skriva ihop något om hemopexin inför ett seminarie (yay)
//Sara
måndag 7 februari 2011
söndag 6 februari 2011
Smart shopping
Vi har ju en ny kamera sedan i december som är skitbra, tänkte att det skulle vara trevligt att ha en bra kamera att ta kort på magen med och sen när lilltösen kläcks. Tyvärr så är jag inte lika snabb med att föra över bilder till datorn som vi tar med den men här kommer ett litet utdrag ;)
Vi var på Bubbel´s (gamla guppi) utförsäljning härom veckan, 70% på allt, och hittade några fina grejjer nämligen en liten stickad klänning/kofta i strl 62, en vintermössa i strl 62 och ett par varma vinterdojjor. Vi skulle inte ens få för oss att gå in där om det inte var rea eftersom vi inte är mentalt kapabla till att köpa sparkdräkter för 350pix men den klänningens kvalité var verkligen något extra så visst är det skillnad på dyrt/billigt även på barnkläder.
Nu kommer min syrra bli lite besviken över att vi köpt ett rosa plagg till lillan eftersom hon är rädd att hon ska bli uppfostrad som en liten förnäm prinsessa - not gonna happend, kolla bara vilka föräldrar hon har ;)
The cool shoes, fodrade och med en mjuk filtinsida för att värma små fossingar i vinterkylan...
När det var hindersmässa här i örebro så såg vi dessa fräna T-shirts. "Born to be a rocker" i nykläcktstorlek och "övningsgår" i ca 1 års storlek :)
Igår var vi på kärlekspromenad på stan, käkade lunch på favoritlunchrestaurangen Saigon och strosade i sportaffärer plus "örhängesaffären". Vi är på stan kanske en gång i månaden och då går vi (läs jag, ola sätter sig alltid på bänken utanför och väntar) alltid in i den affären. "I'am" heter den om jag kommer ihåg rätt. Har kommit på, att jag nästan aldrig köper något till ordinarie pris och just den affären har så mycket fint på sina reahängare, kollar inte ens på icke-rean. Rosettklämman är i helmetall, och ena armbandet är mörkrött/silver och mörkblått. Fick alla för 20 spänn st ordinarie pris 70-100 st. Räknade ut att jag fick allt till 76% rabatt!
Vi (läs Ola, jag stod i örhängesaffären) hämtade även ut ett gratispaket med havandeskapsolja och handkräm som jag fått via posten. Senare så smorde gubben in maggen med oljan som jag tyckte luktade Bodaborg vilket var jätteskönt! Oljan gav en lätt hetta och var som en gosig massageolja, men mest härligt var det nog att bara bli struken på magen medans lilltjejen sparkar tillbaka som protest :)
Vår andra lilltjej här hemma är Leia som ser lite skum ut på den här bilen men som fått en ny hobby sedan någon vecka: ihopknögglade kvitton! Hon blir helt galen av bus när hon hör ett kvitto knögglas ihop och hon har sprungit runt och lekt med ett kvitto i en halvtimme nu samtidigt som hon spunnit konstant. Hon kommer upp i mitt knä framför datorn då och då med kvittot i munnen och vill att jag ska kasta iväg det så att hon kan jaga det. Sött eller vad?!
Neo, eller "gubben i hemmet" sitter på sin favoritplats i kontoret dvs med tassarna i fönstret. Han är inte lika lättroad som Leia längre utan har blivit mer laid-back sedan han blev vuxen.
Nu har Ola startat i Wadköpingsloppet, starten gick vid 11 och det känns en smula ovant för det här är första gången som jag inte följer med till en tävling. Förra året snöpulsade jag i skogen medans han var ute längst bort på banan men iår skulle det inte vara något skoj eftersom jag inte kan gå så långt. Så jag skulle i så fall fått sitta utomhus alt. inne i cafét mellan halv 9 och 3 medans han värmde upp och tävlade. Då kunde jag lika gärna vara hemma och plugga tänkte jag, men det är ju alltid kul att vara på tävlingar...
Shipp och hej!
//Sara
Vi var på Bubbel´s (gamla guppi) utförsäljning härom veckan, 70% på allt, och hittade några fina grejjer nämligen en liten stickad klänning/kofta i strl 62, en vintermössa i strl 62 och ett par varma vinterdojjor. Vi skulle inte ens få för oss att gå in där om det inte var rea eftersom vi inte är mentalt kapabla till att köpa sparkdräkter för 350pix men den klänningens kvalité var verkligen något extra så visst är det skillnad på dyrt/billigt även på barnkläder.
Nu kommer min syrra bli lite besviken över att vi köpt ett rosa plagg till lillan eftersom hon är rädd att hon ska bli uppfostrad som en liten förnäm prinsessa - not gonna happend, kolla bara vilka föräldrar hon har ;)
The cool shoes, fodrade och med en mjuk filtinsida för att värma små fossingar i vinterkylan...
När det var hindersmässa här i örebro så såg vi dessa fräna T-shirts. "Born to be a rocker" i nykläcktstorlek och "övningsgår" i ca 1 års storlek :)
Igår var vi på kärlekspromenad på stan, käkade lunch på favoritlunchrestaurangen Saigon och strosade i sportaffärer plus "örhängesaffären". Vi är på stan kanske en gång i månaden och då går vi (läs jag, ola sätter sig alltid på bänken utanför och väntar) alltid in i den affären. "I'am" heter den om jag kommer ihåg rätt. Har kommit på, att jag nästan aldrig köper något till ordinarie pris och just den affären har så mycket fint på sina reahängare, kollar inte ens på icke-rean. Rosettklämman är i helmetall, och ena armbandet är mörkrött/silver och mörkblått. Fick alla för 20 spänn st ordinarie pris 70-100 st. Räknade ut att jag fick allt till 76% rabatt!
Vi (läs Ola, jag stod i örhängesaffären) hämtade även ut ett gratispaket med havandeskapsolja och handkräm som jag fått via posten. Senare så smorde gubben in maggen med oljan som jag tyckte luktade Bodaborg vilket var jätteskönt! Oljan gav en lätt hetta och var som en gosig massageolja, men mest härligt var det nog att bara bli struken på magen medans lilltjejen sparkar tillbaka som protest :)
Vår andra lilltjej här hemma är Leia som ser lite skum ut på den här bilen men som fått en ny hobby sedan någon vecka: ihopknögglade kvitton! Hon blir helt galen av bus när hon hör ett kvitto knögglas ihop och hon har sprungit runt och lekt med ett kvitto i en halvtimme nu samtidigt som hon spunnit konstant. Hon kommer upp i mitt knä framför datorn då och då med kvittot i munnen och vill att jag ska kasta iväg det så att hon kan jaga det. Sött eller vad?!
Neo, eller "gubben i hemmet" sitter på sin favoritplats i kontoret dvs med tassarna i fönstret. Han är inte lika lättroad som Leia längre utan har blivit mer laid-back sedan han blev vuxen.
Nu har Ola startat i Wadköpingsloppet, starten gick vid 11 och det känns en smula ovant för det här är första gången som jag inte följer med till en tävling. Förra året snöpulsade jag i skogen medans han var ute längst bort på banan men iår skulle det inte vara något skoj eftersom jag inte kan gå så långt. Så jag skulle i så fall fått sitta utomhus alt. inne i cafét mellan halv 9 och 3 medans han värmde upp och tävlade. Då kunde jag lika gärna vara hemma och plugga tänkte jag, men det är ju alltid kul att vara på tävlingar...
Shipp och hej!
//Sara
lördag 5 februari 2011
Vecka 23 (22+0)
Idag går vi alltså in i vecka 23 - det går fort! Hade aldrig kunna tänka mig när vi var nygravida att jag en dag skulle skriva just "idag går vi in i vecka 23". Känns som om jag precis blivit gravid på något sätt, som om ultraljudet då vi fick reda på att det var en flicka var starten av graviditeten. Allt blev så verkligt.... Foglossningen gör sig påmind hela tiden. Kan inte gå sakta och med korta steg längre än 50meter utan att det börjar göra ondare. Har inte kommit iväg till gymet på 2 veckor pga två förkylningar efter varann så det är trist att se de annars starka armarna bli lite slappare. När jag cyklat de senaste två veckorna har jag börjat känna som en stor muskelbristning eller som ett ordentligt håll precis där magen går ut mitt över låret. Smärtan känns precis som en muskelbristning och endast när jag lyfter benet i varje tramptag. Skitont gör det, men det slutar så fort jag slutar trampa. Jag tror det är någon muskel som inte pallar med att lyfta benet pga den snabba uttänjningen. Kan varken gå eller cykla utan smärta längre - nån som har förslag på aktivitet?
Bebisen:Bäbisen är nu ca 28 cm lång från hjässa till häl och väger ca 600gram. Den ser vid det här laget helt mänsklig ut och ansikte och kropp liknar dem hos en nyfödd. Hörseln är välutvecklad och den kan höra din röst. Höga ljud som bebisen ofta hör inne i livmodern, t ex hundskall eller dammsugaren, kommer förmodligen inte att låta otäcka efter födseln.
Bebisen rör navelsträngen och olika delar av sin kropp med händerna för att utforska. Den kan nu suga på tummen "på riktigt", istället för att bara stoppa den i munnen. Du kanske kan känna små "skutt" i magen när bebisen hickar på grund av vätskan den svalt. Om fostret föds nu finns det en liten chans att det överlever med kvalificerad experthjälp och chansen för överlevnad ökar nu för varje dag.
Bebisen rör navelsträngen och olika delar av sin kropp med händerna för att utforska. Den kan nu suga på tummen "på riktigt", istället för att bara stoppa den i munnen. Du kanske kan känna små "skutt" i magen när bebisen hickar på grund av vätskan den svalt. Om fostret föds nu finns det en liten chans att det överlever med kvalificerad experthjälp och chansen för överlevnad ökar nu för varje dag.
Mamman:
Håret kan kännas tjockare eftersom du slutat tappa hår. Du kanske börjar känna dig klumpig och ovig nu när din tyngdpunkt förflyttat sig. Din livmoders översta del finns nu c:a 3 cm ovanför din navel. Din totala viktuppgång ligger
förmodligen omkring 7 kg.
Ju närmare förlossningen du kommer desto svårare kan det bli att sova. Nattsömnen kan bli kort på grund av exempelvis täta urinträngningar, halsbränna och kramp i benen. Kanske ett varmt bad, en kopp örtte, lugnande musik eller en god bok kan hjälpa dig att somna lättare. En del läkare rekommenderar att kvinnan sover på sidan med en kudde mellan benen. Tänk på att inte stressa eftersom det får din puls att öka. När din puls ökar så ökar också fostrets puls. Det kan märkas genom att barnet kan sparka. Prova avslappningsövningar eller vila för att lugna fostret.
Håret kan kännas tjockare eftersom du slutat tappa hår. Du kanske börjar känna dig klumpig och ovig nu när din tyngdpunkt förflyttat sig. Din livmoders översta del finns nu c:a 3 cm ovanför din navel. Din totala viktuppgång ligger
förmodligen omkring 7 kg.
Ju närmare förlossningen du kommer desto svårare kan det bli att sova. Nattsömnen kan bli kort på grund av exempelvis täta urinträngningar, halsbränna och kramp i benen. Kanske ett varmt bad, en kopp örtte, lugnande musik eller en god bok kan hjälpa dig att somna lättare. En del läkare rekommenderar att kvinnan sover på sidan med en kudde mellan benen. Tänk på att inte stressa eftersom det får din puls att öka. När din puls ökar så ökar också fostrets puls. Det kan märkas genom att barnet kan sparka. Prova avslappningsövningar eller vila för att lugna fostret.
Pappan:
Även blivande pappor bör prata så mycket som möjligt med sitt ofödda barn. Det finns forskning som visar att ofödda barn lättare uppfattar djupare röster än ljusa. Det stimulerar utvecklingen av barnets nervsystem och man kan kommunicera med små buffar och klappar på magen. Ofta så svarar bebisen.
//Sara
fredag 4 februari 2011
Make-ová!
Och så har man bytt design! Tänkte ta något vårigt för att motarbeta att det faktiskt snöade i Örebro nyss. Vart på gränsen till för snuttegull för min del, men vad tycker ni om min make-ová?
Idag mellan 13 och 17 ska jag och två till från biomedicinprogrammet leka sjuksköterskor. Vi ska ta Hb, blodglukos, kolesterol och 6 olika urinanalyser på ca 25 anställda på universitetet. När vi fick uppgiften trodde vi först att vi skulle köra venprovtagning på alla som kom dit (kunde inte förstå varför så många ville komma och vara försökspersoner där vi bara utfört provtagningen vid två tillfällen och prickar fel vid hälften av sticken..) men det visade sig att vi endast skulle behöva göra ett stick i fingret. Thank god! Lite nervösa kommer vi nog ändå vara inför de första "patienterna" eftersom vi bara fått en genomgång av maskinerna en gång. Ska bli kul att möta sina lärare fastän att det är vi som håller i kniven! Mohaha.
Back to the plugg
//Sara
Idag mellan 13 och 17 ska jag och två till från biomedicinprogrammet leka sjuksköterskor. Vi ska ta Hb, blodglukos, kolesterol och 6 olika urinanalyser på ca 25 anställda på universitetet. När vi fick uppgiften trodde vi först att vi skulle köra venprovtagning på alla som kom dit (kunde inte förstå varför så många ville komma och vara försökspersoner där vi bara utfört provtagningen vid två tillfällen och prickar fel vid hälften av sticken..) men det visade sig att vi endast skulle behöva göra ett stick i fingret. Thank god! Lite nervösa kommer vi nog ändå vara inför de första "patienterna" eftersom vi bara fått en genomgång av maskinerna en gång. Ska bli kul att möta sina lärare fastän att det är vi som håller i kniven! Mohaha.
It´s getting bigger!! (går in i v23 imorn)
Back to the plugg
//Sara
torsdag 3 februari 2011
Litar på min förmåga - inte på ödet
Har märkt att jag skriver mer än vad jag trodde om min utbildning. Men det är ju ändå där mitt huvud är större delen av dagen så det kanske inte är så konstigt. Hade ett möte med studievägledaren i förmiddags angående programbytet. Jävla röra det där säger jag bara. Jag visste redan för 1,5 år sedan att jag skulle byta till BMA eftersom det var den utbildningen jag egentligen ville gå men inte kunde eftersom den inte startade just 2009. Lärare/chefer/programansvariga har under dessa åren hävdat att byta över är "nemas problemas". Det är fan inte nemas problemas när kursplanen bytts ut 3 ggr utan att studievägledarn fått veta om det eller när enhetschefen helt plötsligt är kommunalråd i Hallsberg. Alla säger olika saker och lovar ditt och datt förrens att man 3 månader senare får höra av en klasskamrat som hört från högsta hönset att "det inte är möjligt detta år".
Jag kommer att föda mitt första barn i juni, det innebär att jag kommer att vara mammaledig under det år som jag väntar på att kullen som starade BMA ett år efter mig kommer ikapp. Jag kommer sedan att hoppa in till termin 5 och få min legitimation ett år senare. Jag är inte en sån människa som litar på någon som hävdar något om min framtid utan att vara säker. Jag tror att om man ska genomföra något som ingen verkar vara intresserad av så måste man kämpa för det. Det går inte att vara passiv i en värld där jobbet skjuts över från person till person för då står man där med beskedet att nej du måste vänta 1, eller kanske 2 år. Hoppsan! Visst i onödan också om du inte skulle haft bättre koll! Så som det ser ut just nu har jag två kursplaner som det står mellan, en ny som tydligen inte startade nu 2010 utan först 2011 (ingen verkar veta varför) och en gammal från 2008. Om jag måste gå efter den nya kursplanen så måste jag gå en kurs under mammaledigheten och om det är den gamla så måste jag gå en kurs som tentas av någon dag innan BF. (Måste tillägga att studievägledaren inte hade en jävla aning om den nya kursplanen). Det känns tryggt. Not.
Känns ändå som om jag är ett steg närmare lösningen efter idag vilket känns bra.
Funderingen som jag har nu är när jag ska till min barnmorska. Har bara varit där på inskrivning i vecka 7 och nu är jag ju i vecka 22 utan att ha hört ett knyst. Har ringt henne flera ggr men hon är på semester. Mår ju bra så det är ingen broska. Har höjt mitt Hb från 105-110 till 125-130 på 2,5 vecka pga järntabletterna (mätte själv i skolan) och blodglukosvärdet är normalt men jag vill ha mitt moderskapsintyg så att vi kan börja fiffla med försäkringskassan.
Äh, nu ska jag nog ta mig en foglossnings-promenad dvs en cykeltur before it´s back to the plugg :)
//Sara
Jag kommer att föda mitt första barn i juni, det innebär att jag kommer att vara mammaledig under det år som jag väntar på att kullen som starade BMA ett år efter mig kommer ikapp. Jag kommer sedan att hoppa in till termin 5 och få min legitimation ett år senare. Jag är inte en sån människa som litar på någon som hävdar något om min framtid utan att vara säker. Jag tror att om man ska genomföra något som ingen verkar vara intresserad av så måste man kämpa för det. Det går inte att vara passiv i en värld där jobbet skjuts över från person till person för då står man där med beskedet att nej du måste vänta 1, eller kanske 2 år. Hoppsan! Visst i onödan också om du inte skulle haft bättre koll! Så som det ser ut just nu har jag två kursplaner som det står mellan, en ny som tydligen inte startade nu 2010 utan först 2011 (ingen verkar veta varför) och en gammal från 2008. Om jag måste gå efter den nya kursplanen så måste jag gå en kurs under mammaledigheten och om det är den gamla så måste jag gå en kurs som tentas av någon dag innan BF. (Måste tillägga att studievägledaren inte hade en jävla aning om den nya kursplanen). Det känns tryggt. Not.
Känns ändå som om jag är ett steg närmare lösningen efter idag vilket känns bra.
Funderingen som jag har nu är när jag ska till min barnmorska. Har bara varit där på inskrivning i vecka 7 och nu är jag ju i vecka 22 utan att ha hört ett knyst. Har ringt henne flera ggr men hon är på semester. Mår ju bra så det är ingen broska. Har höjt mitt Hb från 105-110 till 125-130 på 2,5 vecka pga järntabletterna (mätte själv i skolan) och blodglukosvärdet är normalt men jag vill ha mitt moderskapsintyg så att vi kan börja fiffla med försäkringskassan.
Äh, nu ska jag nog ta mig en foglossnings-promenad dvs en cykeltur before it´s back to the plugg :)
//Sara
onsdag 2 februari 2011
Tankar, tankar och mera tankar
För första gången på FÖR länge var jag och rotade i vår CD gömma för en sisodär 10 minuter sedan. Hittade inte ett visst Black Sabbath album så nu snurrar Candlemass så högt att grannarna precis inte blir störda. Gillar deras tunga riff, men det är lite väl mycket "lufsa i träsket" om man lyssnar länge. Funderar på att slänga på en ösig Metallica också... Får se vad jag hittar först ;)
Ibland bli jag lite knäpp på mig själv. Som för en kvart sedan, då jag insåg att jag ska vara jävligt nöjd, och inte hålla på och tycka synd över mig själv för att jag inte kan gå mer än 300 meter utan att grina illa pga fogarna. Nöjd över att jag har en sådan underbar pojkvän/fästman/man/gubbe/pojk och att vi lyckats bli gravida och att jag just nu, i denna sekund har en liten flicka inom mig som sparkar och gror. Har kommit fram till, att jag nog är rädd för att vi ska bli en sådan familj som vi inte vill vara. Nämligen en "vanlig" Svensson slacker familj som håller TVn på i bakgrunden i flera timmar fastän att inga sitter och kollar, äter korv och pommes från en färdigköpt fryspåse från Willys och hävdar att de inte tränar/lever sunt och umgås med sina barn för att "de inte har tid". Blir så trött på det eviga "ja, men om jag hade mer tid". PRIORITERING. Men jag ska inte dömma någon, fastän det är så lätt. Folk får leva hur de själva vill, precis som jag vill leva hur jag vill. Men så är detta min blogg också, en dagbok där jag skriver vad jag tänker och känner för. Det enda jag vill är att jag, Ola, Nora (om lillskruttan ska heta så) ska må så bra som möjligt och få ut så mycket av livet som vi bara hinner.
Jag älskar vår livsstil. Sa till Ola innan han åkte iväg på en kvällstur på vintercykeln med bla. mattias fogelkvist att jag saknar vår livsstil. Har börjat känna mig som en slacker nu när jag är förkyld OCH gravid. Satt och strök lite på mountainbiken förut. "Men så är det ju vinter också" sa ola. Jo, det skulle ändå inte blivit nån kvällstur... Ola är bra att ha när man är graviddeppig och mest vill träna. "Vi kommer turas om med lillen och träning" i sommar sa han också. Han får ner mig på jorden lite. Vill att han ska försöka tävla så mycket som han känner att han vill och klarar av i vår/sommar. Jag älskar att se honom tävla, och har alltid älskat av stå på sidan av vid tävlingar. Det bästa är att vi tar det som en utflykt nu också, om det skulle gå piss så är han glad ekorre igen efter 10 minuter. Tror jag fått honom att inse, att inte allt hänger på tävlingsresultatet - det finns så mycket annat.
Funderar på om jag ska ha speed-triathlonet i Nora som första tävling efter graviditeten... Det går i juli någon gång har jag för mig. Kanske bli för tajt. Om fogarna inte läker fort blir det nog tajt, eftersom snutten är beräknad till den 10e juni. Men det skulle vara skitkul om jag och ola skulle genomföra det tillsammans med svärfar eller Jonna eller någon annan som barnvakt under de minuterna som tävlingen pågår :) Längtar redan. Annars har vi ju Tarstaborgsloppet... i början av September tror jag. Kan nog inte slå förra årets tid men bara att ställa upp i ett terränglopp är skitkul.
Jag tror att vad vi än stöter på som föräldrar så löser vi det tillsammans när det blir dags.
Och förresten.. Det blev Soilwork´s album Sworn to a great divine ;)
//Sara
Ibland bli jag lite knäpp på mig själv. Som för en kvart sedan, då jag insåg att jag ska vara jävligt nöjd, och inte hålla på och tycka synd över mig själv för att jag inte kan gå mer än 300 meter utan att grina illa pga fogarna. Nöjd över att jag har en sådan underbar pojkvän/fästman/man/gubbe/pojk och att vi lyckats bli gravida och att jag just nu, i denna sekund har en liten flicka inom mig som sparkar och gror. Har kommit fram till, att jag nog är rädd för att vi ska bli en sådan familj som vi inte vill vara. Nämligen en "vanlig" Svensson slacker familj som håller TVn på i bakgrunden i flera timmar fastän att inga sitter och kollar, äter korv och pommes från en färdigköpt fryspåse från Willys och hävdar att de inte tränar/lever sunt och umgås med sina barn för att "de inte har tid". Blir så trött på det eviga "ja, men om jag hade mer tid". PRIORITERING. Men jag ska inte dömma någon, fastän det är så lätt. Folk får leva hur de själva vill, precis som jag vill leva hur jag vill. Men så är detta min blogg också, en dagbok där jag skriver vad jag tänker och känner för. Det enda jag vill är att jag, Ola, Nora (om lillskruttan ska heta så) ska må så bra som möjligt och få ut så mycket av livet som vi bara hinner.
Jag älskar vår livsstil. Sa till Ola innan han åkte iväg på en kvällstur på vintercykeln med bla. mattias fogelkvist att jag saknar vår livsstil. Har börjat känna mig som en slacker nu när jag är förkyld OCH gravid. Satt och strök lite på mountainbiken förut. "Men så är det ju vinter också" sa ola. Jo, det skulle ändå inte blivit nån kvällstur... Ola är bra att ha när man är graviddeppig och mest vill träna. "Vi kommer turas om med lillen och träning" i sommar sa han också. Han får ner mig på jorden lite. Vill att han ska försöka tävla så mycket som han känner att han vill och klarar av i vår/sommar. Jag älskar att se honom tävla, och har alltid älskat av stå på sidan av vid tävlingar. Det bästa är att vi tar det som en utflykt nu också, om det skulle gå piss så är han glad ekorre igen efter 10 minuter. Tror jag fått honom att inse, att inte allt hänger på tävlingsresultatet - det finns så mycket annat.
Funderar på om jag ska ha speed-triathlonet i Nora som första tävling efter graviditeten... Det går i juli någon gång har jag för mig. Kanske bli för tajt. Om fogarna inte läker fort blir det nog tajt, eftersom snutten är beräknad till den 10e juni. Men det skulle vara skitkul om jag och ola skulle genomföra det tillsammans med svärfar eller Jonna eller någon annan som barnvakt under de minuterna som tävlingen pågår :) Längtar redan. Annars har vi ju Tarstaborgsloppet... i början av September tror jag. Kan nog inte slå förra årets tid men bara att ställa upp i ett terränglopp är skitkul.
Jag tror att vad vi än stöter på som föräldrar så löser vi det tillsammans när det blir dags.
Och förresten.. Det blev Soilwork´s album Sworn to a great divine ;)
//Sara
längtar till våren
Jag var hos studievägledaren idag efter en föreläsning om avvikelser i hemoglobinuppbyggnaden för att diskutera mitt framtida programbyte från biomedicin till biomedicinsk analytiker (BMA) och för att få lite råd om hur jag skulle gå tillväga. Jag fick reda på exakt vilka kurser jag var tvungen att ha fått godkänt på för att få min yrkeslegitimation och där ingick klinisk kemi, en kurs som de flyttat till år 2 på BMA. Vill få undan de ev. extrakurser som behövs under min mammaledighet så att jag inte står där och har gått ut år tre på BMA men inte får ut min examen eftersom jag inte gått en kurs som kommit ikläm. Lillbebben kommer att vara 4-5 månader när ola får ta över amningen i 5 veckor, hehe ;) Beställde ett nytt möte med studievägledaren imorn då hon var tvungen att kolla upp lite mer noggrannt om det är något mer som jag måste gå. Känns bra att det finns en person anställd bara för att hjälpa studenterna att nå dit de vill :) Allt står inte på internet liksom.
Är annars så skönt att jag inte har en enda kurs eftersläpandes som skulle kunna ha stört min planering. Har hittils på de 3,5 terminer jag gått inte fått en enda omtenta vilket är najs.
Det här längtar jag efter just nu: VÅR
På tal om något annat.. Ska bli så skönt att vara icke-gravid i sommar. Det måste ju vara den optimala tiden att bli gravid september till maj-juni. Magen hinner inte bli så stor att man måste köpa en ny vinterjacka och man slipper gå runt i 30 grader smällfet och finnig i augusti ;) Lägg då till att bebben kommer under en period då man redan innan spritter av glädje över att allt är så fint och grönt - maxad lycka!
Du och jag älskling
//Sara
Är annars så skönt att jag inte har en enda kurs eftersläpandes som skulle kunna ha stört min planering. Har hittils på de 3,5 terminer jag gått inte fått en enda omtenta vilket är najs.
Det här längtar jag efter just nu: VÅR
På tal om något annat.. Ska bli så skönt att vara icke-gravid i sommar. Det måste ju vara den optimala tiden att bli gravid september till maj-juni. Magen hinner inte bli så stor att man måste köpa en ny vinterjacka och man slipper gå runt i 30 grader smällfet och finnig i augusti ;) Lägg då till att bebben kommer under en period då man redan innan spritter av glädje över att allt är så fint och grönt - maxad lycka!
Du och jag älskling
//Sara
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)