Surkärringen vaggar in mig i desperation

Pluggar, eller inte nu, nu bloggar jag ju men innan så pluggade jag. Vår kursansvarige (mer ingående "surkärringen") har gett oss en uppgift. Vi ska skriva en labrapport på ett - av surkärringen - simulerat försökt till att rekombinera en plasmid. Jaaaaaha... Vi ska alltså skriva metod/material utifrån så hon skulle utfört försöket och resultat efter de resultat hon borde fått. Puh.

En vän la upp en rätt kul bild från nyårsfesten. Att man kan ha så roligt framför en grå skärm ;)

En bild på mig och älsklingen fick jag också, snyggingen min (smärt och fin)..



Nu blev det lite ändringar i dagsplaneringen. Ska nog åka och hämta en vagga utanför glanshammar, ok i vecka 18?

//Sara

Ny bebisvecka, nytt år, nya tävlingsutsikter...

Nu har vi gått in i vecka 18! Maggen växer för var dag som går, och jag har börjat tycka att jag ser lite söt ut med bebismagen istället för halvmullig mage med "har jag bebiskula eller inte" look ;)

Nyårsaftonen firades med middag med vänner och senare fest tills efter tolvslaget då vi nöjt traskade hemmåt i plusgrader?!? Jag kände inte festinnehavaren men när jag såg att han dukat fram 6 olika sorters snittar fick han godkänt direkt - jag älskar snittar! Att inte fler bjuder på sånt plock vid speciella tillfällen... 7-8 av de drickande gästerna bestämde sig för att leka ett minst sagt knäppt shotspel där bl.a klapp på låren och könsord ingick. "Please kill me", tänkte jag medans jag kollade plågat mot Ola som hade lika mycket ånger att vi tagit oss dit i blicken. Efter jag spelat en tredjedels parti schack med en onykter Jonna så hade fulleken bytts mot frågesport. Jag kan! Jag kan! Skrek jag på nästan alla frågor medans den som skulle svara oftast såg mycket fundersam ut. Att det faktum att jag kunde nästan alla frågor och inte mina medspelare berodde på att jag var nykter och de andra inte vet jag ej, men kul med frågesport är det iallafall! Nästa nyår hoppas jag vi spenderar på lite lugnare håll - tänk, då är det inte bara Ola och jag i familjen Hellström/Backlund :)

Dagen spenderades till 90% inne i vår lägenhet med STORstädning. Vi kör med principen "städa när det sprakar under fötterna av grus" även fast vi inte vill vara såna som städar bara när vi börjar må dåligt av att det är skitigt och dammigt hemma. Det finns ju så mycket annat roligare att fylla sina dagar med. Men nu har vi kännt i flera dagar att det är strävare att gå på golvet i hallen för att vi gått in med snöiga skor, så nu skulle skitkänslan bort, hujja bujja. Jag fick för mig att jag skulle putsa fönstret i kontoret - det skulle jag inte gjort. Skrivbordet står för så man får huka sig över skivan för att nå mer än halva fönstret och när jag inte nådde längre skulle jag gå iväg för att säga åt Ola att klättra över bordet och göra klart fönstret. MEN, det var som om höfterna brakade ihop, jävla foglossning! Stäckte fram högerbenet för att ta ett steg och jäklar vad smärtan smällde till. "för att ha putsat ett halft fönster - GOD!" Aldrig har en enskild grejj gjort att jag fått så ont och så länge. Ok, löpning under för lång tid men då har det kommit smygande. Gick och lagade indiskinspirerad mat till matlådor och det var en pärs att bara stå upp i dryga timmen eller vad det tog att göra maten. Fick lov att sätta mig i omgångar på en stol för att avlasta höfterna lite. Stödbältet hjälper lite men smärtan finns där hela tiden. Efter maten skulle jag vika tvätt medans ola städade klart det sista. Vek två tröjjor och 3 par strumpor innan jag snyftandes gick ut till ola i hallen som hade satt på sig skor och jacka för att gå ner och slänga sopor "jag har så ont - kan inte ens vika den jävla tvätten" kved jag fram och gick mot sängen för att lägga mig ner och grina. Men ola, min riddare, fasen han gör allt rätt i såna situationer, han stannade upp och kramade om mig och sa "du är gravid Sara, du måste säga till mig när du inte orkar längre - lägg dig ner på sängen så kommer jag och sätter dit TENS-apparaten på dig, vill du det?". "Jaa", snyftade jag och vaggade till sovrummet. Låg halvsomnad inom 10 sekunder efter apparaten slagits på, Neo hade lagt sig i min famn och Leia bredvid och så låg vi så i kanske 10 minuter, en kvart. Gick sen en långsam promenad Ola och jag för att hämta datorn och köpa varsin godbit på Lucullus och efter det kändes allt mycket lättare...

Tävlingsplanering känns lite konstigt att tänka på när man har pissont i höfterna och är gravid men jag längtar mer och mer efter terränglöptävlingar. När jag menar terräng så menar jag inte elljusspårsunderlag utan skogsstigar och stora backar typ Vertex fjällmarathon eller pålsbodas lokala stolthet Tarstaborgsrundan. Vi disskuterade tränings/tävlingframtiden nu ikväll några minuter efter jag läst olas blogginlägg och jag sa till honom det jag sagt förr, nämligen att jag under säsongen som varit haft mycket roligare under själva tävlingsmomentet under de löpartävlingar jag deltagit i än under cykeltävlingar. Och jag är inte ens tränad för löpning! Det finns så mycket att utveckla, det känner jag i varje löpsteg. Trots att jag bara kört på cykelflås och ren vilja så tycker jag att jag placerat mig bra i damklassen där alla kommit med löparbakgrund som heter duga. På Tarstaborgsrundan på 9 km var jag bara några minuter efter ola men det fanns mycket orutin i det genomförandet också bl.a höll inte farten hela vägen men jag kommer ihåg att jag kunde lägga på en spurt den sista kilometern iallafall. Det plockade jag många placeringar på, säkert eftersom jag är van att tävla minst 1,5 timme på cykel och här gick jag i mål på 50 minuter. Troligen så kommer slutet av säsong 2011 och säsongen 2012 innehålla mer löpning än cykling för min del om jag känner samma då som nu. Ser redan framför mig nu hur jag joggar favoritrundan med barnvagnen en sensommardag i augusti, eller hur vi har familjeutflykt i Ånnaboda där vi turas om att dra varsitt backintervallpass mellan festisar och gallskrik... Aaah - 2011, come to mama!

//Sara

Olydig dator och första sparkarna!

Nu har datorn startat! Den gjorde uppror i 1,5 dygn sen var den snäll att starta. Huva, knappt 9 månader är datorn och redan har den börjat käfta emot! :( Äh, om den väljer att inte startas imorn får vi lösa det då. Det är ju trots allt bara en tunn elburk.

Jogg på ca 70-80% imorse vilket kändes bra förutom att alla tre lager byxor (designade för icke-gravida) jag hade på mig tryckte som fan över magen = inte skönt. Lägg till ett foglossningsbälte som halkat upp några cm så att det trycker precis där jag känner små sparkar. Då går gravid-Sara över från att vara obekväm till arg. Inte fan ska det klämma så att bebben inte kan sparka! Jag stannade, slet ner de två yttre byxlagren och rev bort stödbältet och slängde det på marken. Så! Andades lite och plockade sedan lite halvskamset upp bältet igen och joggade vidare. Hey mom, is that what you call a pregnant woman?  

Jag har känt mig extra sugen på att shoppa de senaste dagarna (kan det bero på rean måntro). Jag gick ju med uppknäppta byxor så slitna att alla hade hål i grenen av cykelpendling i drygt 3 månader innan jag fick tag i ett par ordentliga mamma-byxor och nu när jag hittat kläder jag kan ha så är det lite extra kul. Fann tex. tre par mammabyxor på HM i helgen som satt snyggt också. Tighta byxor som jag hade innan men med plats för magen - himmel vad gött! Hade dessutom en väldans tur för det fanns bara stora strl kvar (44,46) och sen min strl 36 på rean :) Igår gick jag in på min BHaffär Change och hittade två behåar för totalt 250:-. Har gått upp ca 1,5 strl till G-kupa redan. Och vi är inte ens halvvägs! Har totalt gått upp 5 kg men då har jag "slutat träna" också. Nu kör jag bara upp till runt 80% och joggar max 30 min åt gången för foglossningens skull.

Nu ska jag surfa runt på det underbara internet...

Förresten! Har under några dagar nu kännt bebben sparka! När vi var på bio och kollade på Tron i 3D så hoppade jag reflexmässigt till flera gånger, hehe. Började känna "aktivitet" redan i vecka 15 men det är först nu i v 17 som jag kan säga exakt vart bebben sparkades. Ola hänger lite läpp och suckar fram ett "jag vill också.." efter att jag kännt en spark. Stackarn, men det kommer. Jag känner inte utanpå än när det händer, det dröjjer nog nån vecka till eller två.. :)

//Sara

Träning för en gravid träningsnarkoman

Skönt att man har en egen blogg där man kan ventilera sig lite. Har abstinens, träningsabstinens. Abstinens efter träning där benen och lungorna självantänder av mjölksyra och endorfinerna bedövar hjärnan så att man riktigt njuter. Det var så länge sedan...

Var på Friskis igår och tränade. Först 35 minuter kondition varav 20 minuter på spinhojj och 15 minuter jogg. Att jogga med skitkorta steg är skönare än att gå på löpband om man har foglossning, eftersom "extremläget" blir kortare för bäckenet. Kör jag löpning längre tid än 20 minuter så håller sig en trötthet i bäckenet kvar ungefär 1 dygn pga belastningen. Av nån anledning så hade jag jättehög puls igår, när jag gick uppför trappan till konditionsdelen på friskis hade jag en puls på 130 och svetten pärlade sig. Ok. Hur fit på en skala känner man sig egentligen? I alla källor som jag har sett så ska man träna som max på 70% av maxpuls och det är knappt 140 i HF för mig. Jag brukar dock lägga mig på 145-148-152 någonstans för där går gränsen för när det oftast börjar kännas som en lätt håll i livmoderregionen. Särskilt när jag joggar. Ni som brukar träna med mig i ljungstugan vet att jag svettas minst av alla. Om jag så kör de tuffaste intervallerna så syns bara ett skimmer av svett på mina armar. Inte som Ola direkt, som droppar redan de första minuterna av uppvärmningen. Pulsen lugnade dock ner sig en aning igår och cyklingen gick helt okej. Får trycka på rätt bra för att komma upp i 145 i HF, men man är ju bra på det man tränar. Svettades dock mer än om jag skulle kört intervaller på 95% i vanliga fall. Snacka om att kroppen är ansträngd tänkte jag, eller bara gravid. Eller båda. Hujjabujja.

Den efterföljande timmen med styrketräning i gymdelen går dock framåt. Det är skönt att få känna sig "fit" någonstans och det har blivit armar/axlar för min del. Kör fyra set med biceps, triceps, deltaoidus, bröst, skuldror och underarmar. Och sen så har axelpressen blivit favorit nu när jag inte kan köra den kära benpressen längre. Sitter svagt svagt bakåtlutad på ett stolsredskap och pressar upp två st 10kg hantlar rakt upp. Mycket teknik. Är fortfarande lite svagare i höger axel sedan jag läkte ihop nyckelbensbrottet snett -08 och det syns, haha. Lyfter alltid upp högra hanteln längre bak än den vänstra. Körde sen framsida- och baksida lår (faktiskt lika tungt som när jag är normalaktiv??). Från och med igår kör jag ingen träning av de yttre magmusklerna eftersom hela raka bukmuskeln börjar dela sig för att ge plats för bebben och om man då tvingar muskeln att brytas ner och byggas upp så läker den ihop fel. Körde dock en lättare ryggträning med ryggres i maskin (körde 10 kg extra vikt i handen innan jag slutade med magträningen nu i v 17). Inbillar mig att jag ska bli för stark i ryggen jämfört med magen igen och det är inget skönt, been there done that. Kan fortfarande köra riktiga armhävningar (yes) men magen slår i vid vändningen nu, haha. Och istället för att göra 35-40 per set så har antalet gått från 30 till 25 till 20 till 10-15 dessa 4 (underbara??) graviditetsmånader men, som ola sa nyss i telefon så ska vi ju ha barn och att du tränar upp dig på ingen tid alls. Det är bra att han får mig att se lite perspektiv på det hela ;) Det händer ju så mycket i kroppen och just träningsbiten är känslig för mig del eftersom det är en så stor del av mitt liv och välbefinnande.
Känner ett större behov av att lyssna på min musik och tror att det kan ha nått med att jag inte fått min träningsdos endorfiner på länge. Just nu är det albumet defenders of the faith med Judas som får mitt huvud att lugna sig lite...

Stycket är från marathon.se :

Konditionsträning för gravida

Det är viktigt att försöka behålla en bra kondition under graviditeten.
Du kan i princip fortsätta träna som vanligt, så länge du anpassar träningen efter de rådande förutsättningarna.

Både när det gäller styrketräning och konditionsträning så handlar det om att underhålla den styrka och uthållighet du redan har.
Vanligtvis så rekommenderas därför vid konditionsträning en intensitet på runt 140 slag i minuten eller 70 % av den maximala hjärtfrekvensen. Eftersom din vilopuls är förhöjd med cirka tio slag, att du lättare bildar mjölksyra och har en generellt lägre blodsockernivå ( barnet behöver ju näring ), så behöver du antagligen inte ta i lika hårt för att komma upp i puls och du kommer antagligen också känna dig tröttare än vanligt vid en lägre intensitet.
Spring - men lugnare
Löpning och hopp är inte farligt under graviditeten, det man ska tänka på är att inte köra för hårt på för hög puls samt att i och med att lederna är rörligare så finns det en större risk för att man stukar fotleder eller snedbelastar andra leder. I och med att magen växer så kommer också tyngdpunkten att förändras vilket leder till en sämre balans.
Undvik därför alltför kuperade områden och träning med snabba riktningsförändringar. Undvik också snabba lägesändringar eftersom det lätt kan leda till yrsel.

De sista tre månaderna av graviditeten ger magens tyngd en rejäl belastning på bäckenet när man hoppar eller springer - därför rekommenderas det att man då sysslar med något mindre stötaktigt , till exempel cykling ( dock inte mountainbike.. ) eller simning.
Ska du cykla så är det bästa att sitta ner på sadeln och undvika stående positioner då det ger en ojämn belastning på ditt bäcken.

De sista tre månaderna bör man trappa ner intensiteten och längden på passen , men detta brukar falla sig helt naturligt. Lätt styrketräning , promenader simning och olika typer av gravid yoga och vänta barn jympa är bra.

Andra bebisprylen :)

Nu har vi barnvagn!! (ekonomiskt rätt=gratis, och den matchar lillkissen :))

storkissen älskar att gömma sig i små grottor...

Nu kollar tydligen olis på Arn, oh - vill också se! Hajj.

//Sara



Dagen D

God Jul allihopa! Gårdagskvällen som innehöll tjocka revbensspjäll och potatismos och granaklädande var trevligt, även fast jag blev mobbad över att jag var gravidtjock. "Tycker du har blivit allmänt tjock också" sa syrran som såg mig för första gången med mage. Jaha, men jag har ju tre tröjjor på mig också..? Tack då, god jul. Det är ibland lite svårt att skilja mellan ironi och sanning när man är gravid....

Men för att visa min syrra hur mycket jag ändå älskar henne såhär i juletider så har jag tillägnat ett bildspel efter henne (med bilder som jag "råkat" komma över) ;)

Dagen kommer att spenderas med familj ock släkt utanför Fjugesta, det blir "fett-najs". Är dock redan hungrig, hmm, frukt eller fil?

//Sara

Magen i vecka 16

Varsegod Lisa och alla andra som vill se bebismage! "kulan" har blivit märkbart större de senaste dagarna och "värre" lär det ju bli. Ser mest ut som en bukfet herre än så länge, hehe. Jag noterade i morse att magstorleken redan börjar gå om rumpstorleken - ovant eftersom man är van vid spikplatt mage och vältränad bakdel... Bilden är tagen ikväll i klubbstugans styrketräningsrum.

Vecka 16 (15+4)

Hör olaskratt då och då innifrån vardagsrummet. Misstänker starkt att han kollar på Family Guys version av Star Wars. "A big fat fony!" hörde jag nyss och "Oh, no!!" (ni andra family guy nördar vet vilka karraktärer jag syftar på). Imorn tror jag det blir en bra dag :) till sjukgymnast för att hämta ut TENS apparat mot foglossning, strosa och äta på stan med älsklingen, besikta bilen, klä gran och äta middag med ola, pappa och syrran från linköping mm mm... Heldag, utan några krav på pluggning - aaahh!

Nu ska jag lägga mig framför Ola i soffan och bara njuta av sällskapet.

//Sara