Det blir det vanliga: 40 min jogg/spin (jogg så länge höfterna håller, ca 20 minuter) plus dryga timmen styrketräning.
Detta längtar jag efter just nu...
//Sara
fredag 7 januari 2011
"To tha gym"
Nu ska jag cykla iväg till gymmet som pluggpaus, det blir skönt att få använda musklerna lite ;)
Det blir det vanliga: 40 min jogg/spin (jogg så länge höfterna håller, ca 20 minuter) plus dryga timmen styrketräning.
//Sara
Det blir det vanliga: 40 min jogg/spin (jogg så länge höfterna håller, ca 20 minuter) plus dryga timmen styrketräning.
//Sara
torsdag 6 januari 2011
Matbild!
Nu är det dags för matbild! Som vi brukar skrika på Backlundarnas släktkalas när alla har satt sig och precis ska börja äta. Innan matbilden blir förstörd av en gaffel eller pinne ;)
Ikväll blev jag sugen på thaimat så jag slängde ihop en wok med kyckling, rödkål, purjolök, nudlar som jag kryddade med vitlök, soya, fisksås, sambal och olja såklart. Godare än någon kinarestaurant - I promise!
Igår var jag sugen på husmanskost och gjorde ursmarrig kålpudding, potäter och lingonsylt till det.
Och sen några favoriter i repris. När jag ser en matbild vet jag genast vart vi var och vad vi gjorde den kvällen. Fråga mig ett ställe vart jag varit- så säger jag vad vi åt! Vet inte om jag bara älskar god mat, eller om jag lättare bildar minnen när jag känner lukt och smak av god mat samtidigt. Lite nördigt, men jo sån är jag ;)
Ikväll blev jag sugen på thaimat så jag slängde ihop en wok med kyckling, rödkål, purjolök, nudlar som jag kryddade med vitlök, soya, fisksås, sambal och olja såklart. Godare än någon kinarestaurant - I promise!
Igår var jag sugen på husmanskost och gjorde ursmarrig kålpudding, potäter och lingonsylt till det.
Och sen några favoriter i repris. När jag ser en matbild vet jag genast vart vi var och vad vi gjorde den kvällen. Fråga mig ett ställe vart jag varit- så säger jag vad vi åt! Vet inte om jag bara älskar god mat, eller om jag lättare bildar minnen när jag känner lukt och smak av god mat samtidigt. Lite nördigt, men jo sån är jag ;)
På farmors 70års dag. Hela släkten samlade i en mysig restrurang på Kreta. "Kleftiko" hette rätten och var en lammgryta med massa olika grönsaker i - gött men orkade bara äta 1/3..
Julbord hos mormor (ser man på svampomeletten ;))
En efesos special på min födelsedag på restaurang Efesos här i stan
När jag och Amir bodde på ett kloster under tiden som forskningsstudenter i Stockholm sommaren -08. Vi blev jävligt förvånade när nunnorna serverade fiskpinnar till middag...
Överraskning av mig på Olas födelsedag -09. Hade satt mig på stadsparkens scen med massa godsaker - det gillades!
När jag, syrran och pappa var uppe i Tandådalen -08. Loves ärtsoppa
Smarrig burré á la mamsen, men bäst av allt var att se olas min på kort. "Va fan! ska du äta så mycket?!" ser det ut som han säger ;)
Är äntligen klar med labrapporten så firade med te och ett blogginlägg ;)
//Sara
Ångestladdad sömn
Huva vad jag har börjat sova dåligt denna vecka. Somnat efter kanske 30 minuter, vaknat 2 timmar senare, klarvaken ca 40 minuter, sov till 5-6, vaken ca 45 minuter somna om, vaknade igen efter ett tag och gick på toa, vaken igen, somnade och väcktes av ola i morse. Igår drömde jag att jag och ola var kriminella och med i en kupp där jag skulle mörda en och sen cykla till vårt gömställe på andra sidan stan, det var poliser överallt som gjorde stickprov i vartenda kvarter men ingen gjorde kroppsvisitering efter mordvapen på mig eftersom "jag var ju så söt och ung och skulle aldrig göra nått sånt". Tji fick dom, klarade mig tills jag vaknade.
I natt drömde jag om att jag var en kvinnlig Leonardo Decaprio i Shutter Island stuk där jag märkte att några personer som följt efter mig några dagar upprepade gånger visade föremål för mig som jag kände igen efter att ha blivit visade dem flera gånger. Kom på mig själv typ den 5e gången de visade en låda som jag alltid nekat till att jag kände igen att jag visst kände igen den, men instinktivt så lådsades jag inte känna igen lådan för att de inte skulle förstå att jag började känna igen saker från mitt förflutna. "Va? Den lådan? Neej, den känner jag inte igen. No way-never seen it before". Det var en del phycho-mördande i den drömmen också, både från "fienden" sida och mig själv, men kommer bara ihåg fragment från drömmen så dåligt som jag sov inatt. Kommer dock ihåg att en person (jag?) såg ut och betedde sig som häxan i Ivanhoe - kul va? Det är underbart att vara gravid. I slutklämmen på drömmen skulle jag och ola gå och lägga oss då han plötsligt svidade om till Mikael Jackson i gulddräkt, lockit hår, solbrillor och allt. Och så stod han på sängen och gjorde Elvis moves. Tyckte han lyckats rätt bra med utklädnaden kommer jag ihåg.
I natt drömde jag om att jag var en kvinnlig Leonardo Decaprio i Shutter Island stuk där jag märkte att några personer som följt efter mig några dagar upprepade gånger visade föremål för mig som jag kände igen efter att ha blivit visade dem flera gånger. Kom på mig själv typ den 5e gången de visade en låda som jag alltid nekat till att jag kände igen att jag visst kände igen den, men instinktivt så lådsades jag inte känna igen lådan för att de inte skulle förstå att jag började känna igen saker från mitt förflutna. "Va? Den lådan? Neej, den känner jag inte igen. No way-never seen it before". Det var en del phycho-mördande i den drömmen också, både från "fienden" sida och mig själv, men kommer bara ihåg fragment från drömmen så dåligt som jag sov inatt. Kommer dock ihåg att en person (jag?) såg ut och betedde sig som häxan i Ivanhoe - kul va? Det är underbart att vara gravid. I slutklämmen på drömmen skulle jag och ola gå och lägga oss då han plötsligt svidade om till Mikael Jackson i gulddräkt, lockit hår, solbrillor och allt. Och så stod han på sängen och gjorde Elvis moves. Tyckte han lyckats rätt bra med utklädnaden kommer jag ihåg.
Ångestladdat vs. "lite mer lättsmält"
Idag har jag kollat på skidor LIVE, kollat på skidor på TV och hämtat en vagga på landet - de oplogade vägarnas land - 40 km/h, 2,5 dm snö, 30 meter sikt och kraftig sidvind.
Nu ska pluggas.
//Sara
onsdag 5 januari 2011
Bebisbuffar och lite träning
Känner bebisen buffa i magen med jämna mellanrum medans jag sitter och skriver, sen några dagar har jag även börjat känna utanpå magen när kotten sparkar! Det var fränt. Igår kväll gick ola och la sig vid halv 9 för att försöka sova ikapp tröttheten han kännt under dagen. Jag kollade på bygglov och ville se slutet så tanken var att jag skulle lägga mig bakom honom tills han somnade och sen kolla klart på programmet. Men redan efter nån minut kände jag hur bebben sparkade igen, och igen och igen. Kände över magen och visst kändes det. Sa till en halvsomnad ola att nu kan du nog känna bebisen här och tog hans hand till magen. Från halvsovandes till pigg på en sekund ;) En bebisbuff som både ola och jag kände - det var nått extra! Särskilt när jag vet hur mycket han sett fram emot just den där lilla buffen :)
Jag fick ju en jättefin kamera av Ola i 20års present och jag tar dagligen kort på kissarna med den, de hittar ju på så mycket bus och när man är hemma och pluggar och de 9/10 ggr är i samma rum som en själv så får man ganska mycket på bild... Det är ju så med våra kissar, att när de inte liggar och myser så springer de i 180 fram och tillbaka genom lägenheten, upp på skåpet, hatthyllan, duschen och sängen.
Jag fick ju en jättefin kamera av Ola i 20års present och jag tar dagligen kort på kissarna med den, de hittar ju på så mycket bus och när man är hemma och pluggar och de 9/10 ggr är i samma rum som en själv så får man ganska mycket på bild... Det är ju så med våra kissar, att när de inte liggar och myser så springer de i 180 fram och tillbaka genom lägenheten, upp på skåpet, hatthyllan, duschen och sängen.
Gos i linneskåpet, Neo överst och Leia är lilla gråpyret
Jobbigt att öppna alla paket i julas...
Vår stora tiger.
Neo gillar att chilla på rygg på golvet, snacka om casual kisse!
Gårdagens träning gick väldigt bra, iallafall hade jag mycket låg puls under hela passet vilket gjorde att jag kunde mosa på rätt bra med benmusklerna för att komma upp i 80% av maxpuls. När jag satte mig på spinhojjen hade jag en puls på 80. Va fan, tänkte jag. Brukar ju ha en puls på 110-120 sen jag blev gravid i normal "göra saker" puls. Palperade pulsen och den var låg och fin, alltså kan jag inte fått in nån annans puls i rummet. Började köra på samma motstånd jag haft förra passet. Ok, 120? Förra passet hade jag 145 vid denna belastning. Vettefasen vad den helt plötsligt låga pulsen berodde på men här skulle utnyttjas!! Måste fått en liten formtopp á la gravid utan att jag planerat för nån. Skulle jag få känna benen brinna efter 4,5 månads uppehåll? Nä, tänk inte ens tanken dumfan tänkte jag. Passade iallafall på och körde tunga intervaller, eller mer tungt pass med 30 sekunders "urtrampning" emellan (man vill ju inte missa tillfället). När jag hoppade av cykeln och hade kört på ca 80% kände jag mig faktiskt lite varm och mosig om benen. Gött! Dessvärre även jävligt ont i höfterna, det är nog inge bra att köra med låg kadens och tungt när man har foglossning - men under det 45 minuters spinpasset kände jag bara glädje :)
Idag ska vi gå till gymmet. Har haft nästäppa och huvudvärk i några dagar nu men på den intensiteten jag tränar blir det nog knappast sämre om jag väljer att träna fastän jag ev. kan ha en pytteinfektion. Huvudvärk får jag av knappt ingenting och har det nästan jämt så jag drar inte för stora växlar av det nu. Det blir nog "det vanliga" 35 minuter jogg/spin och dryga timmen styrketräning á la "allt utom vridmoment och mage"
Om det är några gravida som läser mig blogg: Skulle vara kul att få reda på hur ni tränar, om ni tränar eller vad ni känner inför det här med träning under graviditeten?
//Sara
tisdag 4 januari 2011
Jo, visst händer det nått!
Jag tror ni blir lika förvånade som jag när jag lägger upp vecka 17 vs. vecka 18 i profil...
Status: kan inte göra lika många armhävningar sen jag slutade med magträningen, ryggen pallar inte medans axlar/armar skrattar åt belastningen.
Ikväll ska jag köra spin och gym i ljungstugan, hoppas det kommer nån mer än bara jag och Ola. Träningsrummet står öppet för alla Almbyiter mellan 16.30 och 18.00! Be there or be squared.
Status: kan inte göra lika många armhävningar sen jag slutade med magträningen, ryggen pallar inte medans axlar/armar skrattar åt belastningen.
Ikväll ska jag köra spin och gym i ljungstugan, hoppas det kommer nån mer än bara jag och Ola. Träningsrummet står öppet för alla Almbyiter mellan 16.30 och 18.00! Be there or be squared.
Vecka 17
Vecka 18
Nu ska jag börja plugga igen, hoppas för allt i världen att jag blir klar med rapporten idag - skulle vara så skönt!
//Sara
måndag 3 januari 2011
Surkärringen vaggar in mig i desperation
Pluggar, eller inte nu, nu bloggar jag ju men innan så pluggade jag. Vår kursansvarige (mer ingående "surkärringen") har gett oss en uppgift. Vi ska skriva en labrapport på ett - av surkärringen - simulerat försökt till att rekombinera en plasmid. Jaaaaaha... Vi ska alltså skriva metod/material utifrån så hon skulle utfört försöket och resultat efter de resultat hon borde fått. Puh.
En vän la upp en rätt kul bild från nyårsfesten. Att man kan ha så roligt framför en grå skärm ;)
En vän la upp en rätt kul bild från nyårsfesten. Att man kan ha så roligt framför en grå skärm ;)
En bild på mig och älsklingen fick jag också, snyggingen min (smärt och fin)..
Nu blev det lite ändringar i dagsplaneringen. Ska nog åka och hämta en vagga utanför glanshammar, ok i vecka 18?
//Sara
lördag 1 januari 2011
Ny bebisvecka, nytt år, nya tävlingsutsikter...
Nu har vi gått in i vecka 18! Maggen växer för var dag som går, och jag har börjat tycka att jag ser lite söt ut med bebismagen istället för halvmullig mage med "har jag bebiskula eller inte" look ;)
Nyårsaftonen firades med middag med vänner och senare fest tills efter tolvslaget då vi nöjt traskade hemmåt i plusgrader?!? Jag kände inte festinnehavaren men när jag såg att han dukat fram 6 olika sorters snittar fick han godkänt direkt - jag älskar snittar! Att inte fler bjuder på sånt plock vid speciella tillfällen... 7-8 av de drickande gästerna bestämde sig för att leka ett minst sagt knäppt shotspel där bl.a klapp på låren och könsord ingick. "Please kill me", tänkte jag medans jag kollade plågat mot Ola som hade lika mycket ånger att vi tagit oss dit i blicken. Efter jag spelat en tredjedels parti schack med en onykter Jonna så hade fulleken bytts mot frågesport. Jag kan! Jag kan! Skrek jag på nästan alla frågor medans den som skulle svara oftast såg mycket fundersam ut. Att det faktum att jag kunde nästan alla frågor och inte mina medspelare berodde på att jag var nykter och de andra inte vet jag ej, men kul med frågesport är det iallafall! Nästa nyår hoppas jag vi spenderar på lite lugnare håll - tänk, då är det inte bara Ola och jag i familjen Hellström/Backlund :)
Dagen spenderades till 90% inne i vår lägenhet med STORstädning. Vi kör med principen "städa när det sprakar under fötterna av grus" även fast vi inte vill vara såna som städar bara när vi börjar må dåligt av att det är skitigt och dammigt hemma. Det finns ju så mycket annat roligare att fylla sina dagar med. Men nu har vi kännt i flera dagar att det är strävare att gå på golvet i hallen för att vi gått in med snöiga skor, så nu skulle skitkänslan bort, hujja bujja. Jag fick för mig att jag skulle putsa fönstret i kontoret - det skulle jag inte gjort. Skrivbordet står för så man får huka sig över skivan för att nå mer än halva fönstret och när jag inte nådde längre skulle jag gå iväg för att säga åt Ola att klättra över bordet och göra klart fönstret. MEN, det var som om höfterna brakade ihop, jävla foglossning! Stäckte fram högerbenet för att ta ett steg och jäklar vad smärtan smällde till. "för att ha putsat ett halft fönster - GOD!" Aldrig har en enskild grejj gjort att jag fått så ont och så länge. Ok, löpning under för lång tid men då har det kommit smygande. Gick och lagade indiskinspirerad mat till matlådor och det var en pärs att bara stå upp i dryga timmen eller vad det tog att göra maten. Fick lov att sätta mig i omgångar på en stol för att avlasta höfterna lite. Stödbältet hjälper lite men smärtan finns där hela tiden. Efter maten skulle jag vika tvätt medans ola städade klart det sista. Vek två tröjjor och 3 par strumpor innan jag snyftandes gick ut till ola i hallen som hade satt på sig skor och jacka för att gå ner och slänga sopor "jag har så ont - kan inte ens vika den jävla tvätten" kved jag fram och gick mot sängen för att lägga mig ner och grina. Men ola, min riddare, fasen han gör allt rätt i såna situationer, han stannade upp och kramade om mig och sa "du är gravid Sara, du måste säga till mig när du inte orkar längre - lägg dig ner på sängen så kommer jag och sätter dit TENS-apparaten på dig, vill du det?". "Jaa", snyftade jag och vaggade till sovrummet. Låg halvsomnad inom 10 sekunder efter apparaten slagits på, Neo hade lagt sig i min famn och Leia bredvid och så låg vi så i kanske 10 minuter, en kvart. Gick sen en långsam promenad Ola och jag för att hämta datorn och köpa varsin godbit på Lucullus och efter det kändes allt mycket lättare...
Tävlingsplanering känns lite konstigt att tänka på när man har pissont i höfterna och är gravid men jag längtar mer och mer efter terränglöptävlingar. När jag menar terräng så menar jag inte elljusspårsunderlag utan skogsstigar och stora backar typ Vertex fjällmarathon eller pålsbodas lokala stolthet Tarstaborgsrundan. Vi disskuterade tränings/tävlingframtiden nu ikväll några minuter efter jag läst olas blogginlägg och jag sa till honom det jag sagt förr, nämligen att jag under säsongen som varit haft mycket roligare under själva tävlingsmomentet under de löpartävlingar jag deltagit i än under cykeltävlingar. Och jag är inte ens tränad för löpning! Det finns så mycket att utveckla, det känner jag i varje löpsteg. Trots att jag bara kört på cykelflås och ren vilja så tycker jag att jag placerat mig bra i damklassen där alla kommit med löparbakgrund som heter duga. På Tarstaborgsrundan på 9 km var jag bara några minuter efter ola men det fanns mycket orutin i det genomförandet också bl.a höll inte farten hela vägen men jag kommer ihåg att jag kunde lägga på en spurt den sista kilometern iallafall. Det plockade jag många placeringar på, säkert eftersom jag är van att tävla minst 1,5 timme på cykel och här gick jag i mål på 50 minuter. Troligen så kommer slutet av säsong 2011 och säsongen 2012 innehålla mer löpning än cykling för min del om jag känner samma då som nu. Ser redan framför mig nu hur jag joggar favoritrundan med barnvagnen en sensommardag i augusti, eller hur vi har familjeutflykt i Ånnaboda där vi turas om att dra varsitt backintervallpass mellan festisar och gallskrik... Aaah - 2011, come to mama!
//Sara
Nyårsaftonen firades med middag med vänner och senare fest tills efter tolvslaget då vi nöjt traskade hemmåt i plusgrader?!? Jag kände inte festinnehavaren men när jag såg att han dukat fram 6 olika sorters snittar fick han godkänt direkt - jag älskar snittar! Att inte fler bjuder på sånt plock vid speciella tillfällen... 7-8 av de drickande gästerna bestämde sig för att leka ett minst sagt knäppt shotspel där bl.a klapp på låren och könsord ingick. "Please kill me", tänkte jag medans jag kollade plågat mot Ola som hade lika mycket ånger att vi tagit oss dit i blicken. Efter jag spelat en tredjedels parti schack med en onykter Jonna så hade fulleken bytts mot frågesport. Jag kan! Jag kan! Skrek jag på nästan alla frågor medans den som skulle svara oftast såg mycket fundersam ut. Att det faktum att jag kunde nästan alla frågor och inte mina medspelare berodde på att jag var nykter och de andra inte vet jag ej, men kul med frågesport är det iallafall! Nästa nyår hoppas jag vi spenderar på lite lugnare håll - tänk, då är det inte bara Ola och jag i familjen Hellström/Backlund :)
Dagen spenderades till 90% inne i vår lägenhet med STORstädning. Vi kör med principen "städa när det sprakar under fötterna av grus" även fast vi inte vill vara såna som städar bara när vi börjar må dåligt av att det är skitigt och dammigt hemma. Det finns ju så mycket annat roligare att fylla sina dagar med. Men nu har vi kännt i flera dagar att det är strävare att gå på golvet i hallen för att vi gått in med snöiga skor, så nu skulle skitkänslan bort, hujja bujja. Jag fick för mig att jag skulle putsa fönstret i kontoret - det skulle jag inte gjort. Skrivbordet står för så man får huka sig över skivan för att nå mer än halva fönstret och när jag inte nådde längre skulle jag gå iväg för att säga åt Ola att klättra över bordet och göra klart fönstret. MEN, det var som om höfterna brakade ihop, jävla foglossning! Stäckte fram högerbenet för att ta ett steg och jäklar vad smärtan smällde till. "för att ha putsat ett halft fönster - GOD!" Aldrig har en enskild grejj gjort att jag fått så ont och så länge. Ok, löpning under för lång tid men då har det kommit smygande. Gick och lagade indiskinspirerad mat till matlådor och det var en pärs att bara stå upp i dryga timmen eller vad det tog att göra maten. Fick lov att sätta mig i omgångar på en stol för att avlasta höfterna lite. Stödbältet hjälper lite men smärtan finns där hela tiden. Efter maten skulle jag vika tvätt medans ola städade klart det sista. Vek två tröjjor och 3 par strumpor innan jag snyftandes gick ut till ola i hallen som hade satt på sig skor och jacka för att gå ner och slänga sopor "jag har så ont - kan inte ens vika den jävla tvätten" kved jag fram och gick mot sängen för att lägga mig ner och grina. Men ola, min riddare, fasen han gör allt rätt i såna situationer, han stannade upp och kramade om mig och sa "du är gravid Sara, du måste säga till mig när du inte orkar längre - lägg dig ner på sängen så kommer jag och sätter dit TENS-apparaten på dig, vill du det?". "Jaa", snyftade jag och vaggade till sovrummet. Låg halvsomnad inom 10 sekunder efter apparaten slagits på, Neo hade lagt sig i min famn och Leia bredvid och så låg vi så i kanske 10 minuter, en kvart. Gick sen en långsam promenad Ola och jag för att hämta datorn och köpa varsin godbit på Lucullus och efter det kändes allt mycket lättare...
Tävlingsplanering känns lite konstigt att tänka på när man har pissont i höfterna och är gravid men jag längtar mer och mer efter terränglöptävlingar. När jag menar terräng så menar jag inte elljusspårsunderlag utan skogsstigar och stora backar typ Vertex fjällmarathon eller pålsbodas lokala stolthet Tarstaborgsrundan. Vi disskuterade tränings/tävlingframtiden nu ikväll några minuter efter jag läst olas blogginlägg och jag sa till honom det jag sagt förr, nämligen att jag under säsongen som varit haft mycket roligare under själva tävlingsmomentet under de löpartävlingar jag deltagit i än under cykeltävlingar. Och jag är inte ens tränad för löpning! Det finns så mycket att utveckla, det känner jag i varje löpsteg. Trots att jag bara kört på cykelflås och ren vilja så tycker jag att jag placerat mig bra i damklassen där alla kommit med löparbakgrund som heter duga. På Tarstaborgsrundan på 9 km var jag bara några minuter efter ola men det fanns mycket orutin i det genomförandet också bl.a höll inte farten hela vägen men jag kommer ihåg att jag kunde lägga på en spurt den sista kilometern iallafall. Det plockade jag många placeringar på, säkert eftersom jag är van att tävla minst 1,5 timme på cykel och här gick jag i mål på 50 minuter. Troligen så kommer slutet av säsong 2011 och säsongen 2012 innehålla mer löpning än cykling för min del om jag känner samma då som nu. Ser redan framför mig nu hur jag joggar favoritrundan med barnvagnen en sensommardag i augusti, eller hur vi har familjeutflykt i Ånnaboda där vi turas om att dra varsitt backintervallpass mellan festisar och gallskrik... Aaah - 2011, come to mama!
//Sara
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)