Några tankar på print

Det är nog ganska många som inte mår bra egentligen, bara att jag inte kommer i kontakt med lika många nu i min vardag eftersom jag inte går i skolan längre. Eller skola och skola, jag går ju på universitet men där är de allra flesta ändå så pass starka att de orkar med utbildningen, vardagen osv. Jag råkade nämligen halka in på en gammal barndomskompis blogg och hon verkar inte ha det så lätt med sig själv. Hon var alltid den som fick grova utskällningar för ingenting av sin egen mamma och hon hade lärt sig att käfta emot så att det sjöng om det. Det är nästan bara mammans ursinniga ögon som jag kommer ihåg, fyfan så ska jag aldrig bli mot mina barn. 


Jag har kommit på varför jag bara bloggat sporadiskt den senaste tiden. Jag har inte suttit mig ner och funderat över saker och ting sedan sist jag bloggade. Det var först nu ikväll när ola inte var hemma och jag skulle lägga Nora som jag satte mig ner i gungstolen medans hon låg och försökte somna i sin säng som jag helt plötsligt började tänka. Jag sitter liksom aldrig ner för mig själv längre tillräckligt länge för att jag ska börja fundera. Det är nog inte så bra, eftersom det är när man funderar över saker och ting som man utvecklas och förändrar saker som man vill ändra på/inte är nöjd med. Ska nog börja avsätta tid till funderingar. Hur urbant låter inte det??

Läggdags med Nora är en fröjd :)

Jag har också fixat så att jag kommer att vara legitimerad biomedicinsk analytiker i december 2012 istället för i juni 2013 - hur bra är inte det? Under vecka 10-14 kommer jag gå dubbelt: praktik på USÖ och medicinsk diagnostik samtidigt. Det blir tufft men det klarar jag. Då slipper jag också söka nått jävla skitpiss jobb genom arbetsförmedlingen mellan oktober och mars. Hatar att söka skitjobb. Såg ni det avsnittet av skolfront där de visade hur Coop anställde medarbetare? Fyfan, värre förnedring får man leta efter. Och det gällde provanställning dessutom, vilka tror de att de är? Äckligt säger jag. 


Träningsupdate: Löpning blir bara roligare och roligare ju mer man kör. Har två veckor kvar på mitt "milen under 50 min" program och när jag kört milen på 49:59 ska jag gå på milen under 45 ;) Kan hända att jag behöver köra första veckan på det nya programmet i en månad men det märker vi.


Jag och Ola hade fest igår. Fest för oss själva, och för Noris också men hon låg ju och sov. Tänk så bra man kan ha! Det började med hjortytterfilé, ugnsbakade potatisslantar med vitlök, whiskeysås och sallad - förgylldes med våran underbara humor + melodifestivalen och avslutades med ännu mera roligheter. Klockan sent åkte vi hem (läs "vi var hemma på no time") och gick och la oss fulla, mätta och gladare än på länge :) Lägenheten såg ut som hell i morse. Precis som det ska vá. 


//Sara