"Gammal vän håller än", 46 och 280.

Angående min träning... Det har blivit så här hemma att jag och ola kör träning varannan vardag och på helgen hinner vi båda med att träna samma dag. Igår var det avslutning på vuxenträningen som ola är ledare av så då tränade han och idag var det min tur och löpning i Marka var jag sugen på. Jag körde ca 4 km elljusspår och ca 1 km mountainbikestig innan familjen kom och hämtade mig. Låg jämnt på ca 5-10 slag över min mjölksyratröskel (inom cyklingen) de 45 min som träningen varade. Det känns bättre och bättre för varje löppass jag genomför, eller kanske så ska jag säga "lättre", men fortfarande känns det som om jag springer i sirap jämfört med det löpflow jag hade straxt innan jag blev gravid. Innan jag stack iväg hemifrån lade jag mig ner på sängen med pulsklockan i ca 45 sekunder, Nora vaknade till då jag la mig i sängen så jag låg still tills hon skrek.. Jag tänkte kolla min vilopuls för att se hur mycket jag förbättrat den nästa gång jag mäter nån gång i höst. Jag har inte kommit upp i den träningsmängd jag vill än. Jag vill köra hårdare och längre men jag om jag är lite smart så låter jag det ta lite tid då min kropp stått stilla se senaste månaderna pga foglossningen med stort F. Iallafall, jag hade 46 i puls innan jag reste mig upp och det skulle vara orättvist om jag kallar det för vilopuls eftersom jag inte hade vilat innan men idag är det den siffran jag har. Jag ska försöka komma ihåg att mäta vilopulsen imorn men det är just det där med att komma ihåg ;) I övermorrn ska jag köra skivstång/intervall 70min på friskis. Det blir första gruppträningen på friskis på typ 3-4 år eftersom jag bara brukar köra gym så det blir spännande. 


Igår hade jag min barndomsvän Sara (jo, dubbelsara har vi blivit kallade många gånger) över på fika/snack. Det var väldigt kul att träffas för även om vi kanske setts en gång per år de senaste 5 åren så har vi skoj ändå.   Vi var grannar som barn och har gått i samma klass från dagistiden upp till högstadiet. Efter gymnasiet har hon inte varit hemma i örebro mer än några veckor utan farit runt i diverse länder, hehe. 

Det här fina kortet tog hon på mig och Nora

Bus med glad liten onge 

 Jag älskar att se henne mätt som bilden ovan, värmer verkligen i mammahjärtat. 

 Busebäb

..och angående ongen... I förmiddags ammade jag henne och sen smackade hon i sig 280 ml. Jag var tvungen att nödvärma en slatt ersättning som stod i kylen då hon ville ha mer. Våra MAM-flarror går bara till 260 ml och på förmiddagen är hon minst sagt hungrig ;) Nätterna har bestått mindre av matning och mer av tröstning den senaste veckan. Hon vaknar och grinar i sin säng nån gång runt midnatt och brukar oftast inte somna om förrens hon får ligga i vår säng med nappen och känna vår värme och hålla handen. Sen vaknar hon ca en gång i timmen och grinar som om hon är orolig och somnar sedan om efter vi tryckt in nappen några gånger, pratat lite lugnt och hållt henne nära. Om hon inte lugnar sig så brukar hon få äta en skvätt tuttmjölk och då somnar hon oftast på en gång men hon verkar inte jätteintresserad heller utan äter bara ca 3-4 minuter. I natt matade jag henne 3 gånger men väcktes säkert 7-8 gånger. Jag tror hon inte behöver äta lika mycket på natten nu längre men vaknar ändå av ren rutin med jämna mellanrum och vill gosa och få känna sig trygg trots att hon inte är hungrig. 


//Sara