Guten morgen och tjöcklingen står på spisen

Lyssnar på Koljonen på P3 och filosoferar lite. Jo, lillbäben sover sin förmiddagslur som ni kanske förstår. Mina tuttar (när man ammar blir denna kroppsdel plötsligt inte lika mystisk längre) har fortfarande inte återhämtat sig från gårdagen det var nämligen så att jag var ute på den första långsvängen mountainbike! Och eftersom jag var ute i två timmar så fick Noras sista mål mat för dagen bestå av ersättning från flaska. De har varit superömma från kl 21 igår då jag borde ammat och hela natten. Har inte kunnat ligga på sidan eller på mage, så ömma. Vet inte om hon blev extra mätt av ersättningen igår kväll eller om det var för att hon gick och la sig senare än vanligt men hon vaknade bara 3 gånger i natt för att äta :) Jag vaknade till och med av gammal vana upp och undrade varför hon inte vaknat för mat än. "Lever hon?" Tänker jag alltid när jag vaknar på natten, hehe. Nybliven mamma is-tha-shit.

Nu till mtb turen. Jag har ju två kilo kvar innan jag är nere på min målvikt efter min 20kilosökning från graviditeten. Jag går ner i vikt hela tiden eftersom jag mer och mer kommer tillbaka till min vanliga vardag med träning, kost osv. Men igår hade jag ätit tonfisksallad till lunch. Tonfisk och sallad och yoghurtdressing. Skitgott men inte kompatibelt med första långpasset mtb efter graviditet. Någon timme senare ville Martin ha sällskap på avslutningsrundan och jag blev genast sugen så vad gör jag? Jo, på med pastavatten! En pastatallrik senare (och kan tillägga att jag inte var hungrig ens innan). Hmmm, en banan kanske. Den slank ner också. Innan jag stack ut käkade jag en tallrik gröt och svepte en kopp kaffe. Ni LCHF fanatiker tycker väl att jag är dum i huvudet men efter de åren jag tränat så känner jag iallafall min egen kropp och hur jag reagerar på träning med en tonfisksallad i kroppen. Hur gick det då? Jo, klart över förväntan! Jag hade förväntat mig att halvvägga bara av att mtbpasset var längre än en timma. Jag hade tagit med mig en banan och ola hade blinkande slängt till mig ett halvt Anton Berg marsipanbröd men jag hade nog klarat mig utan. 

 Den här lilla tjejen vaknade från luren och vips så är klockan nu 13.01 istället för 10.30....

 Supergott enligt mig, dagens lunch står på spisen och är söndagskyckling á la mormor Helene

7 mtbnördar var vi som halkade runt i leran på avslutningsrundan igår :)

Idag vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på, pappa Ola kommer ju hem om en halvtimma så vi har hela dagen kvar. Blir iallafall en familjeeftermiddag då ingen av oss ska träna idag :) 

Ha det!

//Sara